SKÖTSELPLAN 2010 (start 1996)

 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING

Inledning Personalstiftelsens Anhult semesterfastighet består av förutom gårdsbyggnaderna, av skog och betesmark. Inriktningen på skötseln skall präglas av natur-, och kulturmiljövård samt rekreationsaspekter. Därför har bl a en särskild naturstig med numrerade stolpar och en tillhörande folder och karta upprättats under 2010. Fastigheten Anhult (Östra Spång 4:16) är belägen i NV Skånes urbergsbygd och under stenålderns värmetid etablerades ädellövskogen i södra och mellersta Sverige. Det var ekblandskogen med ek, ask, alm, lind, lönn, hassel, fågelbär, avenbok. Boken invandrade först under bronsåldern och gran har aldrig funnits naturligt här. Under järnåldern började man röja skog och svedja för att skapa luckor för odling och bosättningar. Skogsavverkning ökade i Skåne successivt under medeltiden och fram till 1900-talet när lövskogen återhämtade sig och granplanteringarna började etableras. Vid Anhult fanns ett tydligt kulturlandskap under 1800- talet då området var mer öppet. Enligt skifteskartan från 1830… Idag har vi i området rester av betesmark på tidigare åkrar medan fäladen vuxit igen till skog. Översilningsmarker som i delområdena 5, 10 och 13 har i Skåne hävdats som skottskog och betesmark sedan äldre fortid och som slättermarker sedan jämäldem. Tecken på gammal hävd som slättermark syns bla genom flerstammiga alar (skottskog, stubbskottsäng). Under 1700-talet var våtmarker av detta slag högst taxerade pga den höga avkastningen som det översilande grundvattnet resulterade i genom ständig tillförsel av näringsämnen (Källa: Märten Sjöbeck 1947 Allmänningen Kulla falad).                          

Om tecknen på att området varit mer öppet förr skvallrar förekomsten av enar inne i vissa skogsbestand. Enar är ljuskrävande och dör vid ständig beskuggning. Området vid Anhult bär tydliga kultur- och odlingshistoriska spår som tillsammans med naturvärdena utgör en värdefull resurs, såväl ekologiskt som pedagogiskt och rekreationsmässigt. Det handlar om ett ganska typiskt stycke skånskt kulturlandskap i urbergsbygd och det äldre kulturlandskapets prägel domineras av ängs- och hagmarker. Kombinationen av natur- och kulturhistoria i forening med nationella miljömål och områdets funktion som rekreationsområde, utgör vägledning för skötsel av området. Så som skogsbruket ofta ser ut i omgivningarna med granodlingar och hyggen bildar Anhultsfastigheten något av en ”Noaks Ark”. Sedan starten på den naturvårdsinriktade skötseln 1996 har döda träd och liggande död ved fått stå kvar till gagn för djurlivet, t ex insekter och fåglar. Aven vedsvampar gynnas och totalintrycket är en mer spännande skog som växelverkar med de öppna betestäpporna och tillsammans ger detta olika intressanta upplevelser.

Skötselmal

Skogen skall skötas enligt ekologiska principer i första hand i enlighet med årsmötenas beslut. Det innebär att de för trakten naturhistoriskt naturliga vegetationstyperna skall bibehållas/utvecklas. Förenklat uttryckt innebär det blandkivskog (bok, ek, al, björk, avenbok, sälg m fl) med prägel av äldre odlingslandskap i urbergsbygd. De kulturhistoriska värdena skall också skyddas och utvecklas. Alla dessa aspekter stärks nu ännu mer genom de sexton nationella miljökvalitetsmålen (riksdagen 1999), t ex lewonde skogar, ett rikt vaxt- och djurliv och ett rikt odlingslandskap. Området är relativt artfattigt, men en rödlistad (naturvårdsverkets lista över hotade arter) art, dunmossa, har påträffats, men fler kan ändå finnas, t ex insekter, lavar och svampar. Ytor där det idag råder skogsprägel har det tidigare varit öppen betesmark/talad med olika ris, såsom blåbär och ljung samt enebuskar. Idag återstår tre betestlippor varav åtminstone en, ej betas längre (fuktingen/salixsumpskogen delomr 6 vid Pinnån).

Målsättningen för ett visst delområde kan av dessa skäl ges olika alternativ beroende på vilka möjligheter det finns att bevara och utveckla de olika värdena. Ur ett helhetsperspektiv är det värdefullt om mångfalden av olika natur- och kulturinslag kan bevaras för framtiden. I vissa delområden är det lämpligt att naturen själv får råda genom så kallad fri utveckling. Det gäller framförallt de sumpskogspartier med översilning av grundvatten som finns i området (delområde 5, 10 13 och del av 4). Dessa miljöer har ett särskilt stort ekologiskt värde och är klassade av skogsvårdsstyrelsen (i brev 98-05-20 samt 2000-07-05) som så kallade nyckelbiotoper i skog och skall undantas från skogsbruk. Dock kan det vara lämpligt att gallra björk och ta bort gran som inte är gynnsam för marktillståndet. Delområde nr 13 har reglerats som biotopskyddsområde 2006. Enligt Naturvårdsplan för Örkelljunga kommun (1998) och Länsstyrelsens Naturvårdsprogram 1996, är områdena utmed Pinnån av mycket högt naturvärde (klass två av tre klasser, där klass ett är högst) och innefattar såväl sumpskogsavsnitt som ädellövskog, främst bok. De är även så kallade tekniska impediment, dvs de är svårframkomliga och virket är dessutom klent (björk, al). På sikt kan det bli fråga om att bilda naturreservat enligt miljöbalken. Av ekonomiskt värde är framför allt gran- och bokskogspartierna. Såväl gran- som bokbeständen tål gallring och boken bör föryngras på för marken skonsamt sätt, så att de biologiska och rekreationsmässiga värdena bibehålls. Det innebär i praktiken att fläckvis föryngring görs där den spontana föryngringen är svag och med skonsam metod för att undvika att alla ytor rörs om och blir täta slybestånd. Det innebär vidare att gallringen sker i relativt liten omfattning. Att få vandra i en pelarskog av bok har höga upplevelsevärden vilket försvinner om man föryngrar alla ytor.

Biotop är ett ekologiskt begrepp för ett område med en enhetlig miljö och med vissa bestämda växter och djur till exempel; alkärr, hedbokskog, torräng, oligotrof skogsbäck etc. Biotoper med höga naturvärden där växter eller djur i klasserna akut hotade, sårbara, sällsynta eller hlinsynskrävande förekommer eller förväntas förekomma kallas nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper kan vara gamla och relativt opåverkade i skog eller ogödslade ängs- och hagmarker eller vara t ex häckplats för ovanlig fågelart. Nyckelbiotoper och det starkare biotopskyddet regleras i skogsvårdslagen samt i miljöbalken (jordbrukslandskapets biotoper) och hanteras av skogsvårdsstyrelsen respektive länsstyrelsen. Naturreservat som är ännu starkare i skyddshänseende regleras enligt miljöbalken och beslutas av länsstyrelse eller kommun.

Beskrivning av delområden:
Delområde 1

Åtgärder: Den mindre fallan med bland annat ljung, sydost om gården (mellan stenmur och strax N delomr 18) behöver bibehållas öppen och ljus. Området skall också betas och ha karaktären av björkhage. Sly rojes/betas bort. I torrare höjdpartier i östra delen av delomr 3 finns torrängsflora (mandelblom, stenmåra, ängsviol). Om denna skall kunna behållas får ej gödsling utföras. Upprätthållande av stängsel. Två genomgångar finns mot omr 7c/9, så att stigen vidare mot Pinnän över beteshagen hålls tillgänglig. Gallra boken och eken i betesmarkens bortre del (piskare), underkvista. Värna särskilt garnmal ek, vildapel, en, asp och sälg som finns i hagen. Asp är värdefullt tråd för hålbyggande fåglar. Nyplantering av cirka 20 st enar då de gamla gått ut. Björk och bok skall hållas i glest bestånd för att bibehålla en tydlig hagkaraktär. Det förbättrar liven betet. En uggleholk uppsattes nov 2009 i en av de stora ekarna. Området kan utvidgas med delområde 7e som lir en blockrik mark med björk, rönn mun. Stängsling och betespäsläpp och senare röjning. Äldre ek i området närmast do 9 kan friställas.
Tidplan: årlig och regelbunden hävd, gallring av större träd bok, ek vid behov.

Delområde 5 (området utvidgat och omfattar hela åstrandzonen) Nyckelbiotop

Beskrivning:Sumpskog med al, glasbjörk samt intressant översilning av grundvatten. Översilningsmarker av detta slag (jfr delomr 10 och 13) har i Skåne hävdats som skottskog sedan äldre forntid och som slåttermarker sedan järnåldern. Tecken på gammal hävd som slåttermark.Detta är en så kallad nyckelbiotop som hyser rödlistade arter, dvs sådana som upptas på naturvårdsverkets nationella lista. Enligt biotopskyddsbestämmelser i skogsvårdslagen skall dessa inslag undantas skogsbruk. Nyckelbiotop har konstaterats av skogsvårdsstyrelsen 1998, bl a har dunmossa hittats och ormbunken safsa har hittats på intilliggande fastighet med liknande biotop. Virkesdimensionerna är klena och saknar ekonomiskt intresse. Däremot är värdet stort för flora och fauna. Utmed Pinnån finns ett bestånd med pors (Myrica gale)samt några klena enar. Övrig flora: kabbleka, kalla/missne, hultbräken, stenbär, kärrviol, revlummer, skogsfräken, vitmossor, småvänderot, tranbär och tuvull. Rester av gammal vattenkraft (kvarn, ullspinneri) kan restaureras och friläggas. De gamla stenvallarna, dämningsvallar utmed ån, är av intresse och de har gjort att ett stort område kunnat svämmas uppströms.

 Mål:Sumpskog i västra delen, blandlöv på mindre våt mark i östra delen. Ev naturreservat, se delomr 4. Diskuteras klassas som biotopskyddsområde vilket kan ge 30 000 kr/ha i ersättning

Åtgärder:Inga, dvs fri utveckling. Ta bort stammar och ris som hindrar framkomligheten utmed stigen och märk ut stigen-gäller hela stigen (enligt kartan i naturstigsbeskrivningen) på fastigheten. Undvik framförande av skogsfordon och andra ingrepp. På vissa ställen finns äldre diken. Dessa behöver ej underhållas. Stigen hålles framkomlig och ev kan spång läggas ut på de mest blöta partierna. Röj vid behov runt porsen och enarna, de behöver mer ljus. Ser bra ut 2010, röjning genomförd och porsen tycks öka.

 Tidplan: Stigen underhålls löpande och markeras med naturstigens nya stolpar.

 4a: Bokskog, medelålders med inslag av tall, ek, björk: Beståndet är vackert av pelarkaraktär och på kuperad mark med viss blockighet, särskilt uttalat utmed ån. Spontan föryngring på vissa ytor. Floran är av artfattig hedtyp med t ex blåbär, krustatel, ekorrbär, vårfryle och vitsippa. Stormarna 2005, 2007 och 2011 har skapat flera högstubbar och stormfällen som kan kvarligga. Det gynnar djurlivet.

 I östra delen intill fd lärkbeständet (do 8) finns ett bestånd yngre ek (do 4c) i dåligt skick men som gynnar djurliv. Några enstaka större ekar. 4 a gallrat under 1996/97 och delvis markberett under 2000. Mark- och körskador skall undvikas. Mål:

 Bokskog med inslag av ek, avenbok, björk. Behåll mångfalden, spar vissa träd som evighetsträd. Behåll viss andel död ved och döda träd särskilt i 4a-b. Låt de döende ekarna kvarstå för naturvård, de gynnar fåglar, vedsvampar och insekter. I 4b finns ett blött parti med björk och al (nyckelbiotop). Ljushuggning av björk och tall kan gynna bok- och ekföryngring. 14e kan yngre ek gallras, marken småblockig och känslig.

 Eventuellt naturreservat för delomr 4 a, 5 samt 19 enligt naturvårdsplan för Örkelljunga kommun 1998.

 Åtgärder:

 Beståndet tål viss gallring, men det bör ske som plockhuggning. Det är bra att låta den spontana föryngringen få en chans. Spontan bokföryngring ställvis god. Ta bort ris och sly som hindrar framkomlighet, frilägg stenmuren som går ner till ån från gården och utmed stigen/markvägen som går till delomr 6 från gården via betet i omr 3. 4a bokbeståndet: ev fläckvis beredning eller spontan föryngring och sparsam gallring 4b blandbeståndet: spara tallarna som kan utvecklas till virkesträd. Låt självdöda ekar stå kvar,även de yngre, friställ de ekar som lever.

Område 4b med sitt blandlövbestånd ger naturskogsartat utseende och denna karaktär skall bibehållas. Enstaka vindfällen i 4a efter stormarna -99/-00, -05, -07 och 2011 skall kvarligga. Viss markberedning i centrala delen av delområdet (norr om omr 8 och 7e) har utförts av skogssällskapet år 2000. Tio fågelholkar för olika arter uppsattes i den S delen nov 2009 Fläckvis beredning eller spontan föryngring och sparsam gallring.

Tidplan: Stigen röjes snarast och skogsåtgärderna sker med lämpliga intervall.

Igenväxande fukt-/kärräng med salixsumpskog av högörttyp utmed Pinnan. Salix, björk, tuvtâtel dominerar tillsammans med knapptåg, videört, blätátel och älgört. Ängsvädd, rörflen, kabbleka, stor frossört, gravide, grönvit nattviol, kärrtistel, tuvtätel. I NO kanten mot grannfastigheten löper en bäck. Krakklöver och safsa funna i angränsande område enligt kommunens naturvårdsplan. En fördämning av ån tycks ha funnits och som skapat en damm utmed ån enligt äldre kartor och den har troligen använts för ullspinneriet. Do 6 är markerad som åker på skifteskartan från 1830. Det tyder på att området varit torrare och mer utdikat.

 Mål: Salixsumpskog med öppna kärrängspartier. En betad fuktäng är värdefull för många vadarfåglar t ex enkelbeckasin, storspov, rödbena, häger och skogssnäppa. Det ser dock ut som att området måste skötas genom skogliga åtgärder, ingen djurhållare vill ta dit djur.

Åtgärder:Sly och uppvuxna björkar tas bort med 75 %. Spång föreläs utläggas då det är väldigt blön under vinterhalvåret (bidrag via skogsstyrelsen NOKOS).

Tidplan: löpande vid behov

Pinnån (nr 19) vid delområde 6. Här finns sittplats med bord

Delområde 7a-b,7d

Beskrivning:Granplanteringar 7a, 7b, 7d ca 30 år gamla. Äldre gallringsmogna bestånd är nr 7 c, 7e, 71

Under vintern 1996/97 har 7c slutavverkats, 7e-f gallrats.

Mål: Björk och ekskog eller eventuellt bok efter granen.

Åtgärder:Granen kan ha sin gång och genomgå gallring samt slutavverkning. Därefter bör björk och ck/bok ta över. Försurningsläget kan dock medföra behov av en tidigare granavverkning. Markkemin är ej undersökt, men sannolikt råder en försurning av marken, dels av granbarre nedbrytningsprodukter (humussyror) men också av luftnedfall. Kalkning och vitaliseringsgödsling före nytt bestånd etableras.

Tidplan: Gallring av beständen har skett 2003/2004. Slutavverkning, senast år 2015.

Delområde 7c

Beskrivning:Blockrik mark, fd granplantering som slutavverkats -97 och övergått i löv; björk-, hägg-, samt körsbär i kanten mot gården. Den nordligaste granen större än övriga var och har sparats. 2009 sattes en tornfalkholk upp i den stora granen.

Mål:Lövbestånd med björk, hägg och körsbär och rönn. Dominans av björk som gallras fram.

Åtgärder: Björken förbättrar marktillståndet efter granen som försämrat jorden genom utlakning av näring samt sänkt pH-värdet (surare).Tidplan: Slutavverkning och nyplantering utfört 1997.

Delområde 7e

Beskrivning:Äldre granbestånd utan nämnvärd undervegetation. Gallringsmoget. Stormfälldes delvis jan 2005.

Mál:Gran behålles till slutavverkning. Därefter omföres det till ek/bok eller björkskog

Åtgärder:Gallring av granen och efter slutavverkning släpps ek och/eller björk in. Kalkning och vitaliseringsgödsling.

Tidplan: Gallring snarast, slutavverkning cirka 2015.

Delområde 7f

Beskrivning: Äldre granbestånd utan nämnvärd undervegetation. Slutavverkning, beståndet skadat efter stormen Gudrun 2005. Omföring till ek med bidrag för stängsel från skogsstyrelsen.

Mål: Gran behålles till slutavverkning. Därefter omföres det till ek eller björkskog

Åtgärder:Gallring av granen och efter slutavverkning släpps ek och/eller björk in. Kalkning och vitaliseringsgödsling.

Tidplan: Gallrat 96/97, slutavverkning ca 2015.

Delområde 8

Beskrivning:

Fd lärkbestand, 30-årig som avverkats till största delen. Ekplantorna har inte tagit sig och bok har vandrat in spontant.

Mål: Ek/bok. Området kan få självutvecklas, det kan vara en glänta som älg trivs i.

Åtgärder:Gallrat 96/97. Efter slutavverkning omföring till ek eller bok.

Tidplan: Slutavverkning, nyplantering (år 2015) har ändrats till slutavverkning år 2001 för att istället gynna ek och bok som är på gång. Enstaka lärk sparas för att skugga mot vattenskott på ekstammarna. Omplantering av svensk ek 2009-2010?? ej utfört. Lát området vara och boken får vandra in.

Delområde 9

Beskrivning: Medelålders bokskog med ek och några granar. Björk i NV delen. Två kullar, en med ek, en med bok.

Mål:Bok-och ekskog Åtgärder:Gallra ek och bok ev fläckvis föryngring på kullen med bok.

Tidplan: Gallring 2009-2010.

Delområde 10 Nyckelbiotop

Beskrivning: Sumpskog med fr a klen al och glasbjörk. Örtrikt, småvänderot, skogsfräken, kabbleka (enstaka), vitmossor, björnmossa, dunmossa mm. Av särskilt intresse är översilningen av grundvatten. Troligen mer öppet förr, liksom hela området var detta fälads- eller slättermark. Översilningsmarker av detta slag (jfr delomr 5 och 13) har i Skåne hävdats som skottskog sedan äldre forntid och som slättermarker sedan järnåldern. Tecken på gammal hävd som slättermark. Gran skadar biotopen genom sin försurande inverkan.

Mál: Örtrik sumpskog med översilning av grundvatten.

Beskrivning:Beteshage (a) med en källa/brunn av okänd ålder, litet alkärr (b) med bl a kabbleka och liten griivd damm. Alarna medelålders och relativt glesa. Blockig mark vid alkärret. Öppen ling med bland annat ömbräkenbestånd, mossrikt, svag grässvål, litet bestånd ängsbräsma, bäckbräsma, källarv, käntistel, kabbleka, humleblomster, majsmörblomma, småvänderot, vitsippa, kirskål, grönvit nattviol (1 ex 2010) nlirmast alkärret. I södra delen växer medelålders bok (c) som är nytt delområde liksom alkärret (b) och dessa ingår numera ej i betet. Viss spontan föryngring av bok. Stenmurar omger hagen.

Mål:

Beteshage, alkärr och bokbestånd.

Atgärder:

Frilägg brunnen/källan och återställ stenkanten. Röjning av under senare år uppkommet sly. Nytt stängsel sätts upp 2006 (NB). Mindre hackspett lir en minskande och hotad fågelart som är särskilt beroende av gammal al. Några alar rothöggs 2009-2010 för att skapa effekt av gammalt stubbskottsbruk. Fler (50 %) bör huggas ner i kanterna av kärret. Enstaka bok i 1lc gallras för att släppa fram den föryngring som finns men håll brynet tätt för att undvika gräsväxt. Röjning av sly, stängsling, betesdrift

Tidplan: löpande.

Beskrivning:Örtrik al-askskog, nyckelbiotop /biotopskydd enligt skogsvårdslagen. Kärrfibbla, vitsippa, hultbräken, husmossa, skogsstjärna, småvänderot, revlummer, berberis (ett ex !), älgört. kärrviol, stenbär, kabbleka och skärmstarr. Enstaka tall och gran. Översilningsmarker av detta slag (jfr delomr 5 och 10) har i Skåne hävdats som skottskog sedan äldre forntid och som slåttermarker sedan järnåldern. Tecken på gammal hävd (1800-tal?) som slåttermark.

 Mål:Örtrik al-askskog

Åtgärder:Fri utveckling av lövträd. Ta bort smågranar ev genom ringbarkning i nyckelbiotopen för att gynna lövkärrsbiotopen. OBS! skada ej översilningsmarken eller andra träd.

Delområde: 14

Beskrivning:

Yngre ek med inslag av enstaka äldre bok, samt björk och yngre avenbok Rikligt med blåbärsris, ängskovall samt skogsstjärnblomma, vårfryle, ängsfryle. I södra kanten finns 4-5 enar vid stenmuren och det visar att området har varit en öppen betesmark. Stengärde. Spontan och påtaglig bokföryngring.

Mål: Gles ek-bokskog med avenbok med öppen glänta, ”blåbärsbacke” Åtgärder:

Gallrat 96/97 för att öppna blåbärsbacken. Värna särskilt avenbok och enar, Gallra runt enarna så de får ljus. Eventuellt återupprätta betet. Stängsel krävs. Betesdrift går troligen ej-vissa bokar tas bort och eken gallrades 2006-2008. Gallra ek och vissa bokar (mycket bokplantor!). OBS! en och avenbok gynnas. Ta bort kvarliggande ris som skadar blåbärsriset. Lät vedstapeln kvarligga som faunadepå.

Tidplan: Stämplat 2006, gallrat 2008, mer gallring behövs.